Broken home

Jag har hamnat i det där som kallas ångest igen. Inte nog med att man spenderar gårdagen med Jonas och Feffe, har det trevligt och plötsligt börjar Jonas sura som fan och inte säger ett skit. När man sitter på tuben ringer också morsan och säger att min bror har brutit armen. Allt kom på en gång, jag fick typ panik. Anyway, till slut pratade jag lite med Jonas och han sa att han mådde dåligt och bad om ursäkt över att han verkade grinig osv, sen åkte jag till Astrid Lindgrens med morsan och vi hämtade brorsan och farsan. Just nu, kl. 14.00, ligger min bror nersövd och opereras. Jag ska inom kort ta mig till sjukan för att göra farsan sällskap, sen blir det skejt i humlan i guess.

Det är ju inte bara det här utan rätt mycket annat också som hänt mig på senaste tiden, så det känns som jag har en del att bearbeta. Om jag beter mig som en idiot och är jättegnällig och grinig och sur beror det bara på att jag inte mår så bra just nu. Ska förhoppningsvis träffa Simon i helgen och snacka av mig lite och jag hoppas det blir bättre.

Så anyway, till alla mina nära och kära som faktiskt läser min blogg; jag älskar er, ni betyder allt och jag är jävligt glad att jag har er. Detta gäller inte minst min familj, mina vänner och dig också, Jonas.

Kommentarer
Postat av: Frida

Du kan alltid prata med mig, har ingen telefon just nu min har fått samma problem som förra året kul :(

saknar dig <3

2009-04-29 @ 19:52:34
Postat av: Necrobutcher

Ingen gillar dig.

2009-05-06 @ 00:18:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0